lördag 28 april 2007

En tredealad historia



Det här inlägget är uppdelat i tre delar: 1. En sorligt drama 2. En liten rysare, 3. En dansledktion
Dramat, Man ska ju inte kasta sten i glashus, men fan, svårt att låta bli.Synd att du tryckte en bot, Tobs, vägra bryta trenden. Lider med dig, på riktigt. En äcklig p-bot för att p-skivan saknades.

Rysaren, När jag kommer hem sent på natten eller tidigt på morgonen så möter jag en kille på gatan utanför min port.Första gången var lite läskig, eftersom det var första gången. Andra gången var ännu läskigare...eftersom han såg exakt likadan ut:Svart kille, gul reflex-väst, tom tidningsutdelarvagn med lite halvtaskiga hjul, baggy-jeans, slitna skor och ett äpple i ena handen.Det sjuka är att jag mött honom på samma ställe två gånger. Något ännu sjukare är att jag kommer ihåg det.

Dagens dans, Håll din högra arm utsträckt framför dig med handflatan vänd mot dig själv. Spreta ut alla fem fingrar så gott det går.Tag sedan din vänstra arm. Vinkla handen på samma sätt fast böj armen lite så att den vänstra handen kommer närmre dig själv än den högra.Handlflatorna ska vara emot varandra.Håll nu händerna med ett mellanrum på 2-8 cm.Observera att högerhanden ska vara i fast position under hela dansen.Rör nu vänster hand fram och tillbaka (höger-vänster) i samma vinkel, 10 cm åt vardera håll.Fokusera blicken på händerna och se fascinerad ut.


Om du gjort det på rätt sätt kommerdu tro att dina fingrar byter plats, eller att du har 10 fingrar på samma hand.Om du inte lyckas, försök inte igen, snäälla.
(Det är faktiskt någon som utfört dansen officiellt)

Illa pinkat

Pissa på sig är fan illa pinkat.
Det har inget med det att göra men vi kommer till det sen..

Det var en gång när jag var ute med några vänner som jag hörde en historia om några som hade träffat ett gäng som sett en kille göra en skön grej. Historien återberättas med person 1 = A och person 2 = B.
Finns de som är alltför sköna. Två killar beställer varsin öl. Men varför ska A bry sig när det finns 5 gamla slumpar av avslagna drinkar som den trötta men söta bartendern inte städat bort... jo ta alla glas och blanda en egen Fet drink själv istället. Släng ölen som A betalat för och drick lite gott och blandat av slumpar som nån missnöjd jävel spottat i.
Nån gång efter fyra är det dags att röra på sig mot söderort.
A säger: "Ska vi dra eller?"
B svarar: "Gå ni... jag stannar"
A: "Vad ska du göra här?"
B: "Jag ska mest stå still" (och dricka upp mina upphittade slumpar)
Ja, men A går väl hemåt då, ha det bra B. Till historien hör ju också att när A ringer B i väntan på bussen svarar B "Jag är hos Bill och Bus, vi hörs". Det om det.

Att gå hem en fin vårkväll är riktigt bra! -Solen går upp över hornsgatan, fåglarna kvittrar och en gammal vikingabåt står i lågor utanför slottet. Lite sorgligt på ett sätt att båten brann upp, men det var fan lågor höga som uppskjutet/fritt fall på gröna lund på andra sidan vattnet. (vet inte vilken typ av karusell det är)


Kvällens bästa: Mariatorget på väg hem, full kille runt 25 år med spretiga fingrar frågar efter snus varpå han lägger kommentaren "måste jag välja mellan snus eller kissa?-då kissar jag först" Han springer ut i parken och dansar lite lustigt för varje steg han tar, som att det är första gången han ska kissa i en park och är lite halvt nervös men samtidigt uppspelt över grejen. Spretar med fingrarna hej-vilt i dansen och rycker lite läskigt med kroppen... (vi gick därifrån i smyg snabbt, speciell kille)


Snygg piratklädsel Mr W!!!

onsdag 25 april 2007

Köp dina vänner- bara till ett bra pris

Slår du upp Vän i nationalencyklopedin så vet jag faktiskt inte vad det står, är inte tillräckligt gammal för att han den i min bokhylla (har ingen jävla bokhylla ännu)
Men kan nästan lova att det inte står ett rekommenderat pris iaf.
Vore ju bra på ett vis, om du fick det du betalade för, utan garantier dock.
Ska inte gå in mer på det.

Anledningen till detta är att jag precis blivit köpt av en av mina närmsta vänner här i dagarna. Sålde mig för 100:-/mån faktiskt. Till sanningen hör juatt det är jag som betalar. Men ändå.. Med köpt så gick jag ner från 500:- inkl. att få snacka hur mycket skit jag vill om honom på min blogg. För 100:- får jag bara skriva så mycket skit som jag alltid gjort, vilket är helt okej, räcker gott och väl. Det är lite materiella detaljerinblandade i vår deal också, mindre viktigt.

Därför har jag tagit bort mitt senaste inlägg som var en hat-tribute till min älskade vän. Så tack till ****** som tagit sitt förnuft till fånga och lagt ett nytt namn på listan.. se: http://fittovic.blogspot.com
Rubriken borde varit: bli köpt av dina vänner - till ett ruttet pris.


(Såg 6 älgar idag på vägen hem, stora rackare -nej, jag jobbar inte i city)

måndag 23 april 2007

Daniel med makten


Har precis kollat på finalen av 100-höjdare. En gala från Södra Teatern, där de tryckt in Skandinaviens skummaste och flummigaste typer i ett och samma rum, det blandat med lite halvsköna kändisar som känner sig osäkra bredvid karaktärer som Indian-mannen, Disco-Kjell och den danske Häger-mannen. Helt klart sevärt! Följande inlägg växte fram lite ur tanken, det jag gör är väl ändå inte lika flummigt och onormalt som grabbarna från Södra Teatern??


Det är inget man pratar högt om, speciellt inte om tätningslisten på ytterdörren är lite intorkad och det ljudisolerande draperiet som skulle införskaffats för två månader sen fortfarande inte är uppsatt.. Då finns risken att hemligheterna läcker ut i trapphuset, som för övrigt har ett sjysst eko och en resonans som heter duga.
Det vi bloggar(som det trendigt heter) om idag är herrn i mitt hus som fortfarande inte har ett ansikte ännu, bara ett namn som jag svär åt varje gång jag blir besviken.

Herrn som bestämmer över mig. Inte på det sättet att han säger till mig vad jag ska och inte ska göra, mer att han kan begränsa mitt sociala liv utan att säga ett ord.
Han heter Daniel, men jag själv har kallat honom för det mesta. (inga komplimanger direkt)
Vad jag egentligen borde är ju att tacka denna generösa man för det han bjuder på. Men ingen kan ju vara nöjd med det han har, gäller även mig.
Det jag sysslar med gör även Robster.(hoppas jag inte avslöjade något hemligt)
Robin-Hood-syndromet skulle vi kunna kalla det. I en positiv bemärkelse.

Hur som helst, varje gång jag blir arg på Daniel, har jag mig själv att skylla. Borde införskaffa mig det, men det är inte dags ännu, lika bra att suga på karamellen så länge den smakar gott.

Tack för ditt trådlösa oskyddade nätverk, Daniel, låt det stå på även när du reser bort över helgerna..

Nej, att låna internet av grannen är faan helt okej och går inte att jämföra med dansken som tror att han kan prata med fåglar weee-weee!
(Det är inte Daniel på bilden, utan Hägermannen)

söndag 22 april 2007

Spader Dam


En god vän till mig har läst en hel hög med böcker om marknadsföring. Helt klart intressant ämne.
I följande text kommer platsen förkortas som "SD".

Frågan som lyder, hur lyckas Spader Dam?
1. Servicekänsla -Det är väl lite från dag till dag, men när Calle och Calle är deras tyngaste och trognaste kunder borde vi väl ändå få en pizza uppkallad efter oss?
2. Maten -kan ju inte säga att de har dålig mat. Det skulle vara som att skjuta mig själv i foten. Testet om det rinner från pizzan eller inte fungerar i alla väder, frågan är om det är positivt eller inte.
3. Utseendet - syftar främst på huset. Utsidan faller samman, skylten är från tidigt 90-tal, inredningen är blådaskigt vit spräckt med coca-cola affischer på en tjej i baddräkt.
4. Prishöjningen - ingen kommentar

Missförstå mig inte, men klart att alla blev lite besvikna när 29:- blev till 35:- och även mer i vissa fall.
SD har bäst samhällsengagemang av alla företag i området, trots att de inte gör något speciellt.
SD är stället som alla går till, stora som små. SD har helt enkelt ett bra rykte, utan det kostar.

Det var ett sidospår, allting ovan. Nu kommer vi till det viktiga: LISTAN
Kommer inte ihåg hur det började, men om jag inte minns fel var det en solig förmiddag på SD's uteservering. Diskussionen om vilken pizza som var godast, äckligast, konstigast, roligast namn.. Vad kunde döljas i pizza-djungeln? Kanske fanns det en oslipad diamant någonstans mellan nr 1 och 32? Skulle vår favoritpizza bli någon helt annan när vi var klara?
Jag och Calle bestämde oss kort och gott för att äta oss igenom hela menyn. Pizza för pizza, nummer för nummer.. Om det så tog oss flera år, så skulle vi testa varenda en.(självklart tog det inte så lång tid)
Den här perioden var spännande, känslosam och framförallt präglades den av lite Smygeri.
Hysch hysch-et över att ha testat en ny pizza utan kollegan, balanserat med att prova något nytt tillsammans, gjorde det till en tid att minnas.
Vissa dagar åt vi flera gånger. Ibland gick det några dagar emellan.
Jag talar kanske för mig själv nu, men känslan av att ha några riktiga wild-cards kvar bland de 7 sista var sådär. Calle fasade oliverna, sardellerna och tonfisken.. De här pizzorna som man inte lagt märke till innan. De verkligt tunga stenarna i pizza-djungeln; Gorgonzola, Napolitana, Vera..
Allt eftersom tiden gick, kryss efter kryss, så blev det färre och färre pizzor kvar. -vi bestämde oss för att avverka alla special, amerikanska och mexikanska också.
När vi båda två är klara med hela listan.. har vi två veckor på oss att fira, slappna av och äta precis vilken pizza vi vill, utan pressen att jobba igen på listan.
Efter två veckor byter de menyn (första gången på 10 år) och lägger till nya pizzor.....
Ny lista, nya pizzor! (Calle- hur många har du kvar?)

"Bästa frukosten i stan, Spader dam"

Det här hade nog inget med marknadsföring att göra. Mer om en kärlek...

Brylle -kompisen

Ja just det. Nu har jag hoppat på en jävla trend/fluga, kan stolt kalla mig för en blogger.
Stolt är nog fel ord, har hört från de mer rutinerade inom ämnet att det krävs att man lägger upp inlägg också. Svårt att mäta sig med Fitovics ordbajsande, eller Lillatigerns kompis-presentationer, eller Brylles blogg.
Hur som helst. Känns som att min profil på blogspot är något av en elak sate utan medkänsla.(vilket är ett felaktigt rykte som F sprider) Därför kommer den röda tråden att lukta lite hatkärlek i ett vinklat återberättande.

Klockan är strax efter fyra, lördag natt. Brylle satsar stenhårt på ett nattbuss-ragg som brutit av ena klacken på skon.. John är skitförbannad på oss för att han och Brylle inte kunde bestämma sig om priset på några drinkar som Brylle betalat eller inte, så John hävdar att vi båda är snåla idioter. (jag bjöd ju på bussbiljetten iaf) och sätter sig på en annan rad i bussen.
-Hur behåller man en "dubbel-plats" på nattbussen? 1. Se arg och galen ut 2. Se snuskig och kåt ut 3. Lukta illa. -John fick inte behålla den tomma platsen som han bekvämt lagt fötterna på, vilket med Brylles resonemang antagligen är något positivt.
Allt eftersom resan fortgår mot söderort inser Brylle att tjejen-utan-klacks kompis och även tjejen-utan-klack inte var så jävla okej(antagligen eftersom han nyktrat till lite). Uppskrämd över hur alkoholen påverkat Brylles annars så bra omdöme, funderar han på att hoppa av på liljeholmsbron.. Inte hoppa från bron, men lämna bussen och gå hem istället.
John var så arg att han somnade, inte arg för att Brylle verkade vilja hoppa från bron, utan mer för att hans kompis inte ville betala drinkarna och en sliskig älvsjö-bo satt sig på platsen bredvid. (hemorten är oviss men trolig)

När det är dags för Brylle att gå av vid Shell Aspudden viskar han med en något skrämmande och bestämd stämma: "Väck inte John, snälla, väck inte John"...